Nobelpris för utveckling av en laddningsbar värld

236
Idag används litiumjonbatterier över hela världen. Batterierna är nyckeln i den elektronik människor använder för att kommunicera, arbeta, forska, lyssna på musik och ta del av kunskap.

Det är tack vare litiumjonbatterier som vi idag har elbilar med lång räckvidd och kan lagra energi från förnybara energikällor. Dessa kraftfulla, laddningsbara batterier sitter också i våra datorer och telefoner. Nu belönas utvecklingen av litiumjonbatterier med Nobelpriset i kemi.

De tre forskarna John B Goodenough, Stanley Whittingham och Akira Yoshino tilldelas Kemipriset 2019 för att ”ha skapat en laddningsbar värld” som Kungliga vetenskapsakademien uttrycker det.

– I dag används dessa batterier inte bara i bilar och cyklar, utan också hos strömkällor vars elektricitet skiftar, som solpaneler. Så dessa batterier har haft en extremt stor påverkan på hur vi lever i dag, sa professor Olof Ramström, ledamot i akademien, under presskonferensen när pristagarna tillkännagavs.

Det var under oljekrisen på 1970-talet som utvecklingen av batteriet tog sin början. Engelsmannen Stanley Whittingham jobbade då med att utveckla metoder inom fossilfri energiteknik. Vid forskning på supraledare (ett fenomen som uppträder under en viss kritisk temperatur i vissa material) upptäckte Whittingham ett extremt energirikt material.

LÄS OCKSÅ: Allt du behöver veta om solceller

Från detta skapade han en nydanande katod (negativ elektrod) i ett litiumbatteri. Men för att göra en lång historia kort blev batteriet för explosivt för att vara användbart. Istället tog John Goodenough från Tyskland över stafettpinnen. Han förutsåg att katodmaterialet skulle få en ännu högre potential om det byggdes av en metalloxid i stället för en metallsulfid.

Professor Goodenough – äldsta nobelpristagaren någonsin

Ett avgörande genombrott år 1980 banade sedan väg för betydligt mer kraftfulla batterier. Genombrottet bestod i att John Goodenough demonstrerade att koboltoxid med interkalerade (infogade) litiumjoner kunde ge en spänning på hela fyra volt. Goodenough är idag 97 år och därmed den äldste Nobelpristagaren någonsin.

Fem år senare kunde japanen Akira Yoshino, med Goodenoughs arbete som grund, skapa det första kommersiellt gångbara litiumjonbatteriet.

Genom att använda petroleumkoks (ett kolmaterial som i likhet med katodens koboltoxid kan interkalera litiumjoner) kunde Akira Yoshino utveckla ett lätt och hållbart batteri, som gick att ladda hundratals gånger.

LÄS OCKSÅ: 10 frågor och svar om elbilar

Gjort stor skillnad för många

Idag används litiumjonbatterier över hela världen. Batterierna är nyckeln i den elektronik människor använder för att kommunicera, arbeta, forska, lyssna på musik och ta del av kunskap. Batterierna finns dessutom i elfordon och har möjliggjort lagring av energi från exempelvis sol- och vindkraft.

– Målet för honom (Nobel) var att ge priset till något som har påverkat många. Vi hade inte haft de telefoner eller andra prylar vi har i dag om det inte vore för litiumjonbatteriet, säger Stanley Whittingham till svd.se och fortsätter:
– Det kommer att bli mer förnyelsebar energi och det måste vi ju lagra på något sätt. Framtiden ser ljus ut.

Prissumman på 9 miljoner svenska kronor delas lika mellan pristagarna.

Källa: Nobelprize.org och Svd.se