Enligt Folkhälsomyndigheten bör riktvärdet för temperatur inomhus ligga på 20 grader mätt med en vanlig väggtermometer.
Enligt Folkhälsomyndigheten bör riktvärdet för temperatur inomhus ligga på 20 grader mätt med en vanlig väggtermometer.

Hur varmt ska vi egentligen ha det hemma? Det är en vanlig fråga hos många familjer, och ofta går åsikterna isär. Men vad är egentligen en lagom temperatur? Och hur förändras energiåtgången om man höjer eller sänker temperaturen några grader?

I genomsnitt går cirka 60 procent av ett hushålls energianvändning till uppvärmning av bostaden (en siffra som är något lägre i nyare hus med bättre energiprestanda).

Enligt Folkhälsomyndigheten bör riktvärdet för temperatur inomhus ligga på 20 grader mätt med en vanlig väggtermometer.

Vissa känsliga grupper rekommenderas att ha 2 grader varmare, exempelvis äldre personer, personer med funktionsnedsättning och personer med låg ämnesomsättning. Miljö- och hälsoskyddskontoret i kommunen kan besluta om en person hör till en känslig grupp. För dem som har möjlighet att ställa in värmen på olika temperaturer i bostaden rekommenderar Energimyndigheten olika temperaturer i olika rum, 18 grader i sovrummet och 20 grader i övriga rum.

LÄS ÄVEN: Så håller du kylan ute och värmen inne – 7 tips

Temperatur och energiförbrukning

En grad hit eller dit kan tyckas som en liten skillnad men faktum är att 21 grader istället för 20 grader inomhus kostar cirka 900 kronor mer om året och energiförbrukningen ökar med fem procent. En villafamilj som väljer 23 grader betalar alltså ungefär 3 000 kronor mer om året än en familj som väljer 20 grader. Beräkningarna är baserade på eluppvärmning. Några grader varmare gör med andra ord skillnad i plånboken och ökar energiåtgången betydligt.

Det finns en mängd åtgärder man kan ta till för att få det varmare utan att höja inomhustemperaturen.

  • Lokalisera eventuella kallras och drag i bostaden och se till att fönster och dörrar har bra tätning.
  • Flytta möbler och andra större saker som står i vägen för element.
  • Vädra bara korta stunder.
  • Ha filtar och varma tofflor framme.
  • I sovrummet kan du dra ner persienner och gardinerna på natten så stannar mer värme kvar i rummet.
  • Fler energisparande åtgärder hittar du på Energimyndighetens

LÄS ÄVEN: Så sparar du energi med dina fönster

Temperatur och hälsa

Folkhälsomyndigheten menar att för höga inomhustemperaturer kan medföra illamående, trötthet och huvudvärk. Men för kyligt eller för mycket drag hemma är inte heller bra och det kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, lungrelaterade sjukdomar, muskelsjukdomar, reumatism, nackspärr och påverka blodtrycket. Vill du fördjupa dig ytterligare i hälsoeffekter relaterade till inomhustemperatur, se Socialstyrelsens publikation.

Om du upplever att din inomhustemperatur är för kall eller för varm ska du i första hand kontakta fastighetsägaren, hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. Om problemet inte blir löst kan du kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddskontor. Miljökontoret kan då ställa krav på fastighetsägaren att utföra en utredning och eventuell åtgärd för att inomhustemperaturen ska regleras.

LÄS ÄVEN: 10 tips – så blir du energismart i vardagsrummet

Källa: Folkhälsomyndigheten Energimyndigheten