Kartläggning visar vad som gömmer sig i kraftledningsgatorna

1323

Något som inte många känner till är att vissa av våra ledningsgator också fungerar som tillflyktsort för många hotade växt- och djurarter. I de miljöer som skapas och som påminner om gamla tiders ängsmarker trivs arter som minskat kraftigt i antal i och med att arealen ängs- och hagmarker minskat dramatiskt i Sverige under de senaste 100 åren. Det gäller ängsblommor och insekter som fjärilar och skalbaggar. De röjda ledningsgatorna bidrar därigenom till Sveriges biologiska mångfald. Ellevio har inlett ett arbete i syfte att kartlägga och bättre bevara denna mångfald.

Kilometer efter kilometer med nedhuggna träd och en stor elledning kanske inte får de flesta att tänka på god miljövård. Men skenet bedrar i många fall. På samma sätt som skogsbränder är nödvändiga för en välmående skog behövs också öppna ytor. Förr i tiden, då många sysselsattes i jordbruket fyllde ängar och betesmarker en sådan ekologisk funktion. I dag behöver dock sådana ytor skapas av människan och på senare år har våra ledningsgator, liksom vägrenar, flygplatser och golfbanor, börjat uppmärksammas för deras främjande av biologisk mångfald. Dessa områden – så kallad grön infrastruktur är en viktig del i arbetet för biologisk mångfald. Redan i dag har fyra fjärilsrika ledningsgator i Sverige skyddats som så kallade Natura 2000-områden. Mer information om Natura 2000 finns på Naturvårdsverkets sida.

Ett av flera miljömål

På Ellevio är en inventering av våra ledningsgator och ökade insatser för att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i dem ett av våra miljömål för 2018. Vi inledde arbetet under 2017 med en så kallad GIS-analys (Geografiska Informationssystem) utförd av Sweco. I denna analys identifierades vissa områden som ”potentiellt artrika”. Analysen ska kompletteras med fältinventering av dessa potentiella områden. I somras inventerades ett par ledningar för att verifiera GIS-resultatet och resultatet i fält stämde väl överens med analysen. Under 2018 kommer vi på detta sätt att besöka och kartlägga 350 kilometer ledningsgator runtom i Sverige. Sofia Miliander som är koncessionsspecialist på Ellevio berättar om projektet.

”Mycket spännande initiativ”

– Kartläggningen av den biologiska mångfalden i våra ledningsgator är ett mycket spännande initiativ. Planen är att vi ska fortsätta inventeringarna de närmaste åren tills vi har besökt alla de områden som GIS-analysen lyft som intressanta. På så vis kommer vi att få en bra kartläggning av artrikedomen i våra ledningsgator.

När ett område har inventerats är inte arbetet avslutat utan en ny fas inleds där fokus nu är på vilka åtgärder som bör vidtas för att arterna som finns där ska frodas och helst även sprida sig till andra platser.

– I samband med inventeringen tar inventeraren fram förslag på anpassade skötselåtgärder för de olika områdena. Det kan till exempel vara att vi inte lämnar ris på sandblottade områden, röjning och rensning av den vandringsled/patrullstig som går längs ledningsgatan och eventuellt breddning av patrullstigen. Under 2018 ska Ellevio ta fram en strategi för nivån på den anpassade skötseln och därefter sker implementering av skötselplaner allteftersom inventeringarna blir klara, säger Sofia Miliander.

Anslutit till nätverk

Ellevio har även anslutit sig till en samverkansgrupp för Infrastrukturens gräsmarker. Genom deltagandet i gruppen kommer bland annat relevant information om artrikedom och förekomst av hotade, så kallade rödlistade, arter att spridas i ett nätverk av aktörer som samtliga arbetar med landets biologiska mångfald. Gruppen har etablerats av ArtDatabanken tillsammans med Jordbruksverket i syfte att utbyta kunskaper och erfarenheter, samt för att hitta möjligheter att samordna utvecklingsprojekt och åtgärder. Andra deltagare i gruppen är till exempel: Naturvårdsverket, Trafikverket, Swedavia Airports, Svenska Golfförbundet och Svenska kraftnät. Genom att deltagare från många olika verksamheter och delar av samhället deltar fungerar gruppen också som en arena för spridning av goda idéer som härrör från expertkunskap på en rad olika områden.

Underlag för planer

De fynd som görs i samband med inventeringsprojektet kommer att vara användbara på flera sätt. De kommer att utgöra underlag till våra anpassade skötselplaner och med hjälp av dem kommer ledningsgatornas bidrag till det nationella miljömålet ”ett rikt växt- och djurliv” att förstärkas. Utöver det får forskare bättre data kring hur det är ställt med den biologiska mångfalden i Sverige och det kommer också bli lättare för intresserade individer att hitta platser där vissa arter finns. En annan stor fördel är att de samrådsprocesser och koncessionsansökningar som Ellevio arbetar med får ett mer gediget dataunderlag kring hur föreslagna ny- eller ombyggnationer av ledningar och andra förändringar påverkar närmiljön i respektive område.

– Vi ser fram emot att fortsätta med inventeringarna i stor skala till sommaren. Att få bättre kunskap om den biologiska mångfalden i våra ledningsgator och kunna verka för att den bibehålls och utvecklas känns betydelsefullt och är en viktig del av vårt hållbarhetsarbete, avslutar Sofia Miliander.