”När elen kom till Sverige” – elens historia

9300
Foto: KW Gullers, Nordiska museet.

Du tänder en lampa och tycker det är en självklarhet. Men så har det inte alltid varit. Här är den första delen i vår serie om elens historia.

Den grekiske filosofen och vetenskapsmannen Thales från Miletos beskrev hur han kunde framkalla gnistor genom att gnida bärnsten mot ett stycke päls. Den elektriskt laddade bärnstenen kunde då dra till sig lätta föremål som till exempel hårstrån. Utan att förstå vad det var hade Thales framkallat statisk elektricitet. De gamla grekerna använde även enklare varianter av vind- och vattenkraftverk, dock utan att förstå elektricitetens egenskaper. Men visst är tanken häftig att vår tids förnybara energi redan funnits för så länge sedan och nu är på tapeten igen?

Industrialiseringen började med kol och olja som på 1800-talet gav kraft och värme åt industrin i västvärlden. Men inom kort fick också elen en riktig skjuts tack vare detta.

År 1820 upptäckte fysikern H.C. Ørsted elektromagnetismen. Ørsted, som verkade som docent i Köpenhamn, förberedde ett demonstrationsförsök när han märkte hur en kompassnål rörde sig när han slöt en strömkrets. Efter den slumpartade upptäckten av elektromagnetismen gick utvecklingen snabbt. År 1832 uppfanns den elektromagnetiska telegrafen. Allt detta ledde så småningom till glödlampans uppkomst under slutet på 1870-talet. Det är amerikanen Thomas Edison som uppfinner den första glödlampan liksom likströmsgeneratorn. Efterfrågan är stor och Edison tar patent på ett distributionssystem för el. År 1881 levererar han ström till 59 kunder i New York – inom kort sprider sig hans generatorer till hela landet.

Elen kommer till Sverige

Till Sverige och Göteborg kommer elen under slutet av 1800-talet. Det allra första elverket byggdes år 1884. Det var privatägt och ägdes av Elektriska AB i Göteborg. Elverket försåg ungefär 1 000 glödlampor med el – enstaka gatubelysning, en del butiker och sjukhus fick åtnjuta den attraktiva nyheten. Och det dröjer ännu många år innan elen blir standard i våra svenska hem.

Folkliv Stockholmsoriginal. Rosen promenerar på Upplandsgatan. Foto Carleman omkr. 1890. Stadsmuseet.

Till Stockholm kommer elen 1892 då man invigde statsägda Brunkebergsverket, ett av huvudstadens första elektricitetsverk avsett för enbart gatubelysning.

Under den här tiden hade elen två starka konkurrenter; gasen och fotogenlampan, den senare speciellt populär i hemmen eftersom den kunde förflyttas så lätt.

Järnvägen elektrifieras

På 1910-talet elektrifierades järnvägarna i Sverige. Ett pionjärprojekt var malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen.

Tack vare generatorer som gav upphov till ström kunde man börja transportera elen även längre sträckor. ASEA blev ledande på den här typen av kraftöverföring.

Men det skulle dröja ytterligare flera år innan elen blev standard i våra svenska hem. Det sägs att byn Stocksbo i Hälsingland var den allra första byn där privatpersoner fick el.

Viktiga årtal ur elens historia:

År 1745. Den holländske fysikern Pieter van Musschenbroek uppfinner en primitiv ackumulator. Den så kallade leidenflaskan som kan lagra elektricitet.

År 1938. Arkeologer i Bagdad/Irak hittar förseglade lerkrukor. De innehöll järnstavar inlindade i en kopparcylinder. När krukorna fylldes med elektrolytisk vätska producerades cirka en halv volts ström. Forskarna vet inte vad batterierna användes till, en teori är att de utnyttjades av förgyllare.

År 1750 utför den amerikanske vetenskapsmannen och politikern Benjamin Franklin ett livsfarligt experiment. Han sätter fast en ledare (nyckel) i en drake och låter ledaren sluta i en leidenflaska. Under ett åskväder skickar han upp draken. Blixten slår ner och en del av energin samlas upp i flaskan. På så vis bevisar Franklin att blixtar är elektriska laddningar.

År 1783. När den italienske vetenskapsmannen Luigi Galvani dissekerar en groda inser han att muskler styrs av elektriska impulser. När skalpellen som är laddad med statisk elektricitet rör vid en nerv i grodans ben spritter benet till.

År 1800. Alessandro Volta, Luigi Galvanis kollega, börjar utveckla ett batteri. Han lägger växelvis silver- och zinkplattor ovanpå varandra och sänker ner dem i saltvatten.Edisons generatorstationer levererar likström med 110 volt. Men med den låga spänningen kan strömmen inte transporteras långa sträckor.

År 1886 bygger George Westinghouse ett elverk som levererar växelström. Med hjälp av transformatorer kan den ombildas till högspänning och transporteras lång väg med små energiförluster. År 1895 öppnar han ett kraftverk vid Niagarafallen, vilket blir dödsstöten för Edisons likströmsverk. Med växelströmmen blir elektriciteten nu vanlig i industrin.

Källor: kth.se, varldenshistoria.se