När ska du investera i solceller? Nelson har svaret

2879

Om och när är det ekonomiskt försvarbart att köpa solpaneler? Forskarstudenten Nelson Sommerfeldt på KTH i Stockholm har utvecklat ett sätt att ta reda på just det.

Intresset för att producera egen el med hjälp av solceller fortsätter att växa. Enligt en Sifo-undersökning, som vi skrivit om tidigare, kan så många som två av tre personer tänka sig att investera i solceller. Drivkraften är främst miljöskäl och minskade elkostnader.

Olika leverantörer finns det gott om och numera går det till och med att köpa solpaneler från Ikea. Men det är ändå inte helt enkelt att veta om och när solceller är en bra affär rent ekonomiskt eller hur många paneler man ska välja till sitt tak. Det är här Nelson Sommerfeldts metod kommer in i bilden.

Utgångspunkten i Nelsons metod är att räkna på vilken mängd solpaneler som behövs.

– Metoden jag utvecklat är relevant för alla som äger en byggnad, är intresserad av solceller men som inte är experter på investeringar i energiteknik. Bland målgrupperna finns styrelser i bostadsrättsföreningar, hyresvärdar, villaägare och företag, berättar Nelson Sommerfeldt, doktorand vid institutionen för energiteknik vid KTH, i ett pressmeddelande. 

LÄS OCKSÅ: Solcellskurs för kvinnor – en riktig energiboost

Utgångspunkten i Nelsons metod är att räkna på vilken mängd solpaneler som behövs. Beräkningen sker med hänsyn till olika tekniska och ekonomiska aspekter. Nästa steg är riskanalys och en så kallad Monte Carlo-simulering. Monte Carlo-simulering är ett standardhjälpmedel när man vill utforska egenskaper hos ett komplicerat system. I Nelsons fall används simuleringen för att undersöka tusentals tänkbara alternativ utifrån parametrar som exempelvis elpris, teknikens livslängd och solpanelskostnader.

LÄS OCKSÅ: Familjen Ridderstedt skaffade solceller för miljöns skull

– Om vi som exempel tar ett hustak i sydlig riktning i centrala Sverige med solpaneler monterade som klarar av att tillgodose 50 procent av elbehovet kan metoden räkna ut att det är en hundraprocentig chans att investeringen kommer att återbetala sig. Det är en lågriskinvestering med en nominell avkastning om 6,6 procent, säger Nelson och fortsätter:

– Detta sätt att beskriva läget placerar solpaneler i samma kontext som andra investeringar, som statsobligationer eller aktier. Något som förmodligen är mer bekant för konsumenter än en investering i solcellsteknik.

Nästa steg – ta fram ett verktyg

Hur kan då Nelsons beräkningsmetod bli tillgänglig för allmänheten? Den frågan hoppas man finna svaret på i ett nytt projekt som KTH startat i samarbete med Beteendelabbet och Energimyndigheten. Med Nelsons forskning som grund hoppas man kunna utveckla ett verktyg som kan användas av energi- och klimatrådgivare så väl som försäljare av solpaneler.

– Detta eftersom dessa yrkesgrupper står i direktkontakt med köparna; hyresvärdar, bostadsrättsföreningar, företag och villaägare. Verktyget kan också hjälpa politiker att skapa bättre förutsättningar, till exempel via subventioner, för att nå FN:s globala hållbarhetsmål.

Källa: Mynewsdesk.com