Så viktig är belysningen för din hälsa

1062
Rätt belysning och dagsljus är viktigt för både kropp och knopp.
Stress, huvudvärk, sömn- och nackproblem kan uppstå om du arbetar eller vistas i felaktig belysning. Men om belysningen anpassas så att kroppens hormoner påverkas kommer du att må bättre. Det menar Thorbjörn Laike, professor i miljöpsykologi vid Lunds Universitet.

Sedan tidigare vet vi att dagsljus är oerhört viktigt för att vi människor ska må bra, både psykiskt och fysiskt. Och årstidernas ljusväxlingar påverkar i högsta grad vår hälsa. Thomas Laike, professor i miljöpsykologi vid Lunds Universitet har forskat i ämnet.

– Dagsljus nollställer människans inre klocka så att vi inte förskjuter dygnet, men under de mörka vintermånaderna blir det problem. Vi mår som bäst när solen går upp runt klockan sex på morgonen. Men på vintern går vi upp klockan sex trots att det blir ljust först klockan åtta. Då förskjuts lätt vår dygnsrytm.

Även inomhusbelysningen är viktig för hälsan. I och med att glödlamporna har fasats ut har vi idag en mängd andra ljuskällor att välja mellan. Men hur lika solljuset är de nya ljuskällorna och hur påverkar de vår hälsa?

Thorbjörn Laike berättar att det finns forskning på hur vi med hjälp av konstgjort ljus kan få människor att må bättre. År 2002 upptäckte forskarna den så kallade tredje receptorn på ögats näthinna. När den utsätts för ljus blockeras produktionen av sömnhormonet melatonin vilket påverkar utsöndringen av vakenhetshormonet kortisol. Den styr vår dygnsrytm och stressnivå. Det är framför allt kortvågigt kallare ljus, till exempel från LED, som får den tredje receptorn att blockera sömnhormonet melatonin.

– När vi utsätter ögat för ljus med olika våglängd ser vi att vanligt vitt ljus ökar vakenhets-hormonerna. Ju starkare ljus desto mer vakna blir vi vilket påverkar prestationsförmågan och hur vi mår. Det betyder att på morgonen bör man vistas i kallt vitt ljus. Men det får inte heller bli för ljust. Då får vi för mycket kortisol och blir stressade. På kvällen bör man i sin tur vara försiktig med blått ljus, till exempel från mobiler och surfplattor, menar professorn.

Våga testa ny belysningsteknik

Thorbjörn Laike har även studerat hjärnans aktiveringsgrad i relation till olika lysrörsarmaturer. Studien visade att personer som satt i miljöer med äldre lysrörsarmaturer fick huvudvärk högre utsträckning än de med modern belysning. En stor grupp visade sig också vara väldigt känsliga mot flimmer vilket gjorde att de presterade sämre och kände sig stressade.

– Genom att byta till lysrörsarmaturer med högfrekvensdon, en komponent i lysrören (som oftast säljs i Sverige) får vi högre verkningsgrad, flimmerfritt ljus, låg egenförbrukning och spar dessutom energi.

Thorbjörn Laike, professor vid Lunds Universitet. Foto: privat.

Olika typer av LED-system som både ger bra omfältsljus och är energieffektiva finns tillgängliga redan i dag, men Thorbjörn Laike säger att de inte används i lika stor utsträckning. Därför vill han uppmuntra folk att våga testa ny belysningsteknik.

– Utvecklingen inom LED går fort framåt, ändå förändras ljusmiljöerna väldigt långsamt. Varför det går så trögt för människor att använda ny ljusteknologi kan förklaras med att många tyvärr inte vågar tänka utanför ramarna. De tänker att gamla beprövade lysrör har fungerat i alla år så varför skulle de inte passa nu.

Så påverkas du av dålig belysning:

När du ser dåligt spänner du dig och kan få värk i nacke, rygg och skuldror. I bra belysning arbetar man mer avspänt.
Dålig belysning kan leda till trötthet, koncentrationssvårigheter och huvudvärk.
Rubbningar i kortisolhalterna på grund av dålig belysning kan på sikt leda till exempelvis störningar i fettomsättningen och sjukdomar som typ 2-diabetes.

Källor: Fokus Forskning, Elintallatören, Vetenskap & Hälsa,

Läs mer om:
Ljusforskarens 7 bästa tips
Ellevio-redaktionen testar ljusterapi
Guide: Rätt belysning i alla rum