Solceller i bostadsrättsföreningar – så funkar det

337
Det finns många fördelar för en bostadsrättsförening att satsa på solceller. Dels kan en del av den el som idag köps från elleverantören ersättas med egenproducerad solel. Dels kan överskottet säljas och på så vis är föreningen med och bidrar till förnybar el i elnätet.

Det är inte bara husägare som installerar solpaneler på taket – intresset är stort även bland bostadsrättsföreningar. Här har vi samlat handgripliga tips och råd till föreningar som funderar på att investera i en gemensam solcellsanläggning.

För en bostadsrättsförening finns det många fördelar med att satsa på solceller. Dels kan en del av den el som idag köps från elleverantören ersättas med egenproducerad solel. För det andra kan överskottet säljas och på så vis är föreningen med och bidrar till förnybar el i elnätet. Bostadsrättsföreningen får dessutom en god miljöprofil vilket är positivt både för de boende och potentiella köpare i framtiden.

– Ellevio har sett ett markant ökat intresse för solceller generellt hos alla våra kunder de senaste 2–3 åren. Antalet inkommande ärenden har fyrdubblats mellan 2017 och 2019, berättar, Matilda Lindgren, anslutningsingenjör på Ellevio och fortsätter:

– Under våren 2019 hade vi en specifik BRF-träff på Ellevios kontor i Stockholm där vi bland annat gick igenom processen för att ansluta solceller hos oss och vad som kan vara bra att tänka på. BRF-träffen var mycket uppskattad och vi som elnätsbolag vill vara en del av våra kunders process för att ansluta solceller till elnätet. Därför får man gärna kontakta oss om man har frågor.

1. Använd Solkartan.

Hur vet man om fastigheten är lämplig för solceller? En bra start är att ta hjälp av Solkartan som visar hur mycket solinstrålning som träffar olika tak. Det går att söka efter sitt hus och klicka på taket så visas hur stor potentialen för solel är.

2. Kompetenser i föreningen.

Medlemmar i en bostadsrättsförening äger och driver fastigheten tillsammans, så ett beslut om att installera solceller bör förankras hos de boende. Kanske finns det även passande kompetens inom föreningen? Genom att nyttja medlemmars kunskap inom exempelvis teknik, juridik eller entreprenörskap kan processen underlättas och kostnader sparas.

3. Takyta i bra skick.

Tillgänglig takyta är en grundläggande förutsättning för solceller. Dessutom måste takets skick och bärighet undersökas. Klarar taket att bära upp vikten av en solcellsanläggning? Om en takrenovering är planerad är det en god idé att göra installationen i samband med den.

4. Orientering och lutning.

När det kommer till orientering är söder mest gynnsamt men ytor mot sydost och sydväst fungerar också. Vad gäller lutning är mellan 15 och 70 grader bra – dock är 30 till 45 graders lutning optimalt. Är taket platt sätts oftast solcellerna lutande på ställningar och om taket lutar placeras solcellerna i takets lutning.

5. Se upp med skuggning.

Om solcellsanläggningen ligger i skugga kommer den att producera mindre el. Den del av taket där anläggningen sitter bör helst inte skuggas alls. Undersök därför om skuggning förekommer på den tänkta ytan. Det kan handla om närliggande byggnader, takinstallationer eller liknande.

6. Behövs bygglov?

Sedan 2018 är generellt krav på bygglov för installation av solcellsanläggningar borttaget. Detta under förutsättningen att solcellerna inte stör omkringliggande områdeskaraktär men det kan finnas särskilda krav från din kommun eller området där ni bor. Undersök vad som gäller där du bor och glöm inte att ett bygglov, om det skulle behövas, ska vara beviljat innan installationen påbörjas.

7. Anläggningens storlek.

Kartlägg hur elanvändningen i fastigheten ser ut. En bra riktlinje vid dimensioneringen av solcellsanläggningen är att dess produktion ska kunna motsvara bostadens elanvändning under ett år. Anläggningens storlek anges ofta i kilowatt (kW) vilket är dess toppeffekt. Enligt Energiradgivningen.se tar en anläggning på en kW upp cirka 7 m2 takyta och producerar ungefär 800 till 1 000 kWh per år i ett bra läge.

8. Välja rätt företag.

En leverantör av solcellsanläggningar, entreprenör och installatör kan hjälpa er i vilken typ av solceller som gör sig bäst på ert tak. När det är dags att välja leverantör är en bra rekommendation att ta in minst tre offerter från olika företag. Fråga gärna om referenser från tidigare jobb och glöm inte att kontrollera att de har F-skattsedel. Om du vill ha förslag på olika leverantörer och installatörer kan du hitta det hos branschorganisationen Svensk solenergi. Det är viktigt att ni anlitar en installatör som är registrerad för verksamhetstypen ”Elproduktionsanläggningar”, vilket kan kontrolleras via Elsäkerhetsverkets E-tjänst Kolla Elföretaget. Det är också viktigt att ni kontrollerar att leverantören säljer produkter som uppfyller elnätsföretagets tekniska krav på anslutning.

9. Räkna på kostnaden.

Det är storleken på anläggningen och kostnaden för installationen som avgör hur stor utgiften blir. På Energimyndighetens Solelkalkyl kan man räkna på hur lång återbetalningstiden blir för en solcellsanläggning.

10. Sök solcellsstöd.

Även bostadsrättsföreningar kan beviljas det statliga solcellsstöd som uppgår till 20 procent av investeringskostnaden. Tänk på att brf:er måste ansöka om stödet innan projektet påbörjas.

11. Anslutning till elnätet.

Kontakta Ellevio, eller det bolag som äger nätet där ni bor redan i ett tidigt skede, för att säkerställa att anslutning till nätet är möjlig för er planerade solcellsanläggning. Detta gör ni genom att skicka in en föranmälan med hjälp av er leverantör och installatör. Ellevio, eller aktuellt elnätsföretag, kommer då att se över att installationen är möjlig ur ett elnätsperspektiv. I enstaka fall kan anslutningen kräva en förstärkning av elnätet eller en större huvudsäkring än den som finns för brf:ens elanvändning. Vid godkänd anslutning mot elnätet installerar och byter elnätsföretaget vid behov bostadsrättsföreningens elmätare. Den nya mätaren hjälper till att skilja på köpt och egenproducerad el som skickas ut på nätet. Här kan du läsa mer om installation och anslutning.

12. Elcertifikatsystem.

Ansökan om elcertifikat görs hos Energimyndigheten. Certifikatets syfte är att öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Med elcertifikat kan man få cirka 15 öre/kWh el (2018). Läs mer om elcertifikatsystemet här.

13. Besiktning.

Till sist är det är viktigt att anlita en tredjepartsexpert som kan besiktiga anläggningen och kontrollera att den är rätt installerad. Det kan till exempel vara ett utomstående solcellsföretag med certifierad personal.

Två viktiga elsäkerhetsaspekter är att det finns en märkt och lättåtkomlig brytare som kan koppla ifrån produktionsanläggningen samt tydlig och synlig märkning som varnar för risk för bakspänning. Är anläggningen inte korrekt märkt kommer Ellevio, eller eventuellt annat elnätsbolag inte byta elmätare förrän det är åtgärdat.

Till sist – finns det något vanligt misstag brf:er gör och hur kan detta undvikas?

– Ett vanligt misstag är att man vill kunna mäta all producerad produktion och tror att det görs via nätbolagets elmätare. Den mätaren mäter bara överskottsproduktionen som förs in i elnätet. Vill man kunna följa vad solcellsanläggningen producerar så behöver man en egen mätare som placeras i anslutning till växelriktaren.

– Ett annat vanligt misstag är att man glömmer bort elnätsföretagets handläggningstid för att se över att anslutningen till befintligt elnät är möjlig och utföra ett mätarbyte om så krävs. Vi rekommenderar därför att man kontaktar oss redan vid projekteringsstadiet, avslutar Matilda.

Källa: Energirådgivningen och Solelportalen
LÄS OCKSÅ: Solceller – från idé till beslut