Nu går startskottet för en total ombyggnad av ställverket i Värtan. Ellevios största stationsprojekt någonsin och unikt i sitt slag. Miljardprojektet blir en viktig pusselbit för att säkra Stockholms fortsatta elektrifiering. I över hundra år har Värtan varit ett nav i Stockholms elförsörjning och helt avgörande för stadens utveckling. Här blickar vi bakåt, för att förstå de stora samhällsförändringarna som skett. Men vi ser också framåt, för att se vilken roll Värtan kommer spela i en elektrifierad och hållbar stad.

1Runt 1918

Untraverket.

Stockholm växte snabbt vid det förra sekelskiftet. På bara tio år – från 1900 till 1910 – ökade stadens invånare från 300 000 till 340 000. Tidningen Populär historia gör spännande iakttagelser för tiden:  ”Stockholm var lantisarnas stad. År 1900 var bara varannan invånare född i staden. Stockholm var ungdomens stad: 55 procent var under 30 år. Stockholm var kvinnornas stad: på 100 män gick det 123 kvinnor. Och Stockholm var arbetarnas stad: 55 procent av invånarna definierades som arbetare, all time high.”

Det var den här staden som elproduktionen från Untra vattenkraftverk hade som mål när den kopplades på elnätet 1918. I Stockholm togs elen emot av ställverket i Värtan.

– Värtan var ensam om att försörja staden på el fram till andra världskriget, säger Ingemar Karlsson, före detta driftchef som har arbetat i Värtan till och från under 45 år.

När elen kom till Stockholm på allvar var det en tid av kris, efter första världskrigets härjande. Det var svår bostadsbrist och man byggde för första gången nödbostäder, dessutom härjade spanska sjukan.

Förändrade samhället

Betydelsen av elen för Stockholms utveckling går inte att överskatta – elen förändrade samhället på många plan, samtidigt var det något nytt och med det följde också lite misstänksamhet.

Potatisupptagning i Kristinebergsparken. I bakgrunden syns Geijersvägen. 1914-1918
FOTOGRAF: Okänd. Svenska Dagbladet, Stadsmuseet i Stockholm

– Man tyckte naturligtvis att det var en enorm bekvämlighet och elen stod för modernitet. Men sen fanns det också en tveksamhet till vad det här egentligen gjorde med samhället, berättar historikern Håkan Forsell:

– Det fanns till och med representanter från fackförbund som var oroliga för att arbetare skulle få arbeta på natten för att man konstgjort gjorde en dag av det. Samtidigt som man naturligtvis överlag bejakade de förbättrade levnadsförhållandena som kom med elektrifieringen.

2Mitten av 1900-talet

Ombyggnader på Odenplan av Stockholms Spårvägar. 1951-1951
FOTOGRAF: Okänd. Svenska Dagbladet, Stadsmuseet i Stockholm

Andra världskriget hade äntligen fått sitt slut, nu skulle Europa byggas upp på nytt. Tillväxten i Sverige var enorm och med den följde ökad efterfrågan på el. Stockholm upplevde en kraftfull befolkningstillväxt och 1950 bodde här 700 000 människor.

– Behoven av energi ökade hos företagen och de är väldigt framgångsrika. Det handlade till stora delar om att bygga upp resten av Europa som har varit skadat under kriget, berättar historikern Håkan Forsell:

– Men att inte förglömma är att hushållens förändring också är väldigt betydelsefull med olika innovationer och apparater man behöver: tvättmaskinen, kylskåpet, frysen och diskmaskinen. Och hade man småhus så värmde man upp det med elradiatorer och sådant som verkligen krävde enorma mängder energi.

Moderna maskiner i hemmen

De eldrivna hushållsmaskinerna introduceras på allvar tack vare elen och i dag har vi svårt att föreställa oss en vardag utan dessa självklara inslag i våra hem. Tekniska museet skriver på sin webb att under 1930-talet hade många invånare fått elektricitet indraget i sina hem och den konsumtionsstarka medelklassen hade dessutom blivit allt större. Genombrottet för vitvaror hos allmänheten kommer under decennierna efter andra världskriget. 1950 hade åtta procent av svenska hushåll i flerfamiljshus tillgång till tvättstugor. Femton år senare var siffran 90 procent.

Tillväxtåren innehöll också en satsning på tunnelbanan, flera linjer byggdes successivt ut.

– När man byggde linjerna så måste samtidigt energiförsörjningen öka och så byggde man bort en bostadsbrist som man hade haft ganska länge, säger Håkan Forsell.

Uppgraderingar

Centralt för Stockholms ökade efterfrågan på el är Värtan. Stationen var bemannad dygnet runt och härifrån fjärrstyrdes tunnelbanan. Ställverket uppgraderades för att möta samhällsutvecklingen berättar före detta driftchefen Ingemar Karlsson:

– 1948 installerades två stora transformatorer, de största i Europa enligt leverantörerna Asea. Vi hade också ställverk 220 kV och 110 kV som fortfarande är i bruk efter 70 år. Utbyggnaden matchade väl den enorma expansion som skedde på 1950- och 60-talet, säger han.

Boom i elanvändningen

Sen kom kärnkraftsutbyggnaden och med den en ny boom på elanvändning och Värtan byggdes ut igen. Nu upplever vi nästa stora utbyggnad av elproduktion i Sverige: vindkraften. 2009 fanns det drygt 250 vindturbiner i Sverige, idag är de över 4 000. Samtidigt tas kärnkraftsreaktorer ur drift och ett nytt energisystem växer fram med mer väderberoende elproduktion.

3Idag

Skiss över hur den framtida stationen kommer se ut. Skiss: Urban Design

För 100 år sedan försåg Värtan Stockholm med el på helt egen hand, men det skulle inte vara möjligt idag – elbehovet i staden har ökat i takt med tillväxten. Stockholms stad har vuxit från ungefär 300 000 människor kring år 1900 till dagens knappa en miljon människor som bor i huvudstaden. Nästa år beräknas invånarantalet passera en miljon.

– För 100 år sedan var effektbehovet ungefär 30 megawatt. Det motsvarar idag en tredjedel av vad Södermalm behöver eller hälften av tunnelbanan. Vi har sett ungefär en 50-faldig ökning av elbehovet på de här 100 åren, säger Ingemar Karlsson, före detta driftchef i Värtan.

Stor utmaning med kapacitet

I dag är bristen på kapacitet i elnäten en stor utmaning för Stockholmsregionen. Det produceras tillräckligt med el, men Svenska kraftnäts stamnät som tar elen in till Stockholm räcker inte till för att få fram den el som behövs. Att elförsörjningen har haft sina utmaningar även i historien kan Ingemar Karlsson vittna om.

– Ja det har varit en kamp att hinna bygga ut i takt med det ökade behovet av el. 1973 så var det elbrist och någon form av ransonering, så visst har det varit svåra tillfällen, säger han.

Använda elen smartare

Elsystemet måste utvecklas för att möta nya utmaningar och en av lösningarna handlar om att använda elen på ett smartare sätt. Då är ett viktigt steg att bygga smarta elnät. Cajsa Bartusch, forskare och docent vid Uppsala universitet berättar:

– De smarta elnäten utgör en vision för hur vi gemensamt ska uppnå ett fossilfritt energisystem. Till exempel möjliggör de storskalig mikroproduktion av solceller och vindkraft och den här produktionen sker mer lokalt, säger hon.

För att kunna möta elektrifieringen spelar Ellevios ställverk i Värtan en central roll, precis som det har gjort under de senaste 100 åren.

”Kolossalt viktigt”

– Det här projektet är kolossalt viktigt för att säkerställa att Stockholm har ström under en period när det sker väldigt mycket inflyttning till Stockholm, vi har en fordonsflotta som ska elektrifieras och allmänt ett stort behov av en modernisering av hela elnätet, säger Hans Arnesjö, projektledare på Ellevio.

Hans projektledarkollega Emelie Kjellström berättar om hur ny teknik kommer att användas för att bygga den nya nätstationen på en tredjedel av den yta som dagens ställverk tar upp. Men det är ingen lätt insats som väntar. För samtidigt som bygget genomförs ska elförsörjningen till Stockholm fortsätta.

– Det är lite som att utföra en hjärttransplantation på en springande maratonlöpare, säger Hans Arnesjö.

När är det klart?

– Om allt går som det ska kommer vi att vara klara årsskiftet 2025/2026, säger Emelie Kjellström.

4Framtiden

Illustration: Yen Strandqvist

Samhället förändras snabbt, där både digitaliseringen och den tekniska innovationen är två starka drivkrafter. Bilden av elens roll i framtiden är samstämmig: vi kommer att behöva mer el än idag. Betydligt mer till och med. Vi kommer att ha eldrivna fordon, bussar, flygplan och fartyg och i hemmet kommer vi att använda mer smarta autonoma system som tänker själva.

Bygger ut för framtiden

– Vi kommer att vara väldigt beroende av el och det har vi ju faktiskt varit hittills också, det är bara att man inte har märkt det på samma sätt. Och nu när vi går mot digitaliseringen måste vi vara helt säkra på att det funkar. De autonoma systemen kommer inte att ha en chans om vi inte har elen och det är därför vi bygger ut våra stationer för att kunna tillgodose stockholmarnas behov av el, säger Isbi Felix, nätanalytiker på Ellevio.

Gigantisk ökning väntar

Och mer exakt då, hur mycket kommer vår elanvändning att öka? Branschföreningen Energiföretagen presenterade nyligen en scenarioanalys som visar att elanvändningen i Sverige kan landa på 310 TWh 2045. Idag använder vi 140 TWh så det handlar om en ökning med hela 120 procent på mindre än 25 år. Transportsektorns resa bort från fossila bränslen, etableringen av batterifabriker och flera elintensiva industriprojekt är några av de mest tongivande inslagen som driver på elektrifieringen.

Samtidigt som vi står på tröskeln till denna utveckling sätts spaden för att omforma Värtan i marken. Tveklöst är Värtan Stockholms ständiga följeslagare för att förse staden med el.

Läs mer och följ projektet på ellevio.se/vartan