Att tänka på vid val av laddlösning

Antalet elbilar växer snabbt i Sverige och därmed kravet på en smidig laddlösning. Det är smartast och enklaste att ladda bilen i hemmet där den ändå står parkerad under längre tider. För många som bor i bostadsrätt är möjligheten att ladda i föreningens garage en förutsättning för att välja en el- eller hybridbil nästa gång de ska köpa bil. Förutom att föreningen genom laddplatser bidrar till den gröna omställningen så ökar de attraktionskraften för föreningens bostäder och därmed sannolikt även värdet på dem.

Kostnaden beror på vilken typ av box du väljer samt hur förutsättningarna ser ut på platsen avseende exempelvis kabeldragning. Observera att företag, bostadsrättsföreningar och samfällighetsföreningar kan få bidrag för både köp och installation av laddstationer via Naturvårdsverkets så kallade Ladda bilen-stöd som för närvarande är 50% av totalkostnaden. Klicka här för att snabbt få en offert

Verksamheten i samfällighetsföreningar regleras via ett så kallat anläggningsbeslut. Här beskrivs vad föreningen skall och får göra. I de fall då laddning av eldrivna bilar inte ingår som en del i anläggningsbeslutet bör det beslutet ändras innan samfälligheten installerar laddstationer. Många samfälligheter har installerat laddare utan att ändra anläggningsbeslutet och så länge alla medlemmar i föreningen är överens så är det inget problem. 

Lastbalansering är en teknik som används för att fördela den effekt som finns tillgänglig i fastighetens elsystem mellan de bilar som laddar. Om några få bilar laddas så får de full laddeffekt, men om fler bilar ansluter sig till samma system minskar laddeffekten för var och en. Syftet är att säkerställa att fastighetens huvudsäkringar inte löser ut.

Är lastbalanseringen ”statisk” finns en fast förutbestämd högsta effekt som samtliga laddare tillsammans får använda från elsystemet. Är lastbalanseringen ”dynamisk” anpassas den högsta effekten som laddaren får använda hela tiden till vad elsystemet klarar av. Om övriga förbrukare i fastigheten använder hög effekt får laddstationerna automatiskt dela på en lägre effekt.

Man räknar med att en laddstation i normalfall har en livslängd på cirka15 år. De delar som utsätts för slitage så som laddkablar och ladduttag kan behöva bytas under den perioden beroende på hur brukarna hanterar sina laddare. Det kan också tänkas att laddstationerna kommer att bytas efter kortare tid på grund av att nya laddare kan erbjuda fler eftertraktade funktioner. 

Eways laddboxar fungerar för alla elbilar och laddhybrider. Bilarna kan antingen ha typ 1 eller typ 2 ladduttag och det påverkar vilken laddkabel du behöver och hur snabbt du kan ladda. Bilar med typ 1-uttag kan bara ladda enfas vilket begränsar deras laddhastighet. De allra flesta bilar som säljs i Europa idag har  typ-2-uttag, om bilen har typ1-uttag kan du behöva köpa till en adapter till laddkabeln.

Det enklaste och mest rättvisa sättet att ta betalt av laddkunderna är via Eways laddkort. Laddstationen är då låst och laddningen måste startas genom att man blippar kortet mot laddaren. Kortet identifierar laddkunden och Eways fakturerar den laddade energimängden varje månad. Priset per kWh bestämmer laddstationsägaren och Eways skickar sedan laddåterbäringen till ägaren. Eways har även möjlighet att erbjuda flera olika betalmetoder. Kontakta Eways för mer information om detta.

OCPP står för Open Charge Point Protocol och är ett standardiserat applikationsprotokoll för kommunikation mellan laddstationer för elbilar och ett centralt styrsystem. För att kunna kommunicera med, och ha fullständig styrning av laddstationerna krävs att de har OCCP.

Så länge elbilen laddas på rätt sätt genom en laddbox och inte genom ett vanligt vägguttag är risken för brand lägre för en elbil än för en fossilbil. Boverket har konstaterat att det inte finns något behov av att ändra byggregler för brandskydd i garage med laddpunkter. Dock ställer bränder i elbilar nya krav på hur räddningstjänsten behöver agera vid en släckinsats.