Gemensam el i bostadsrättsföreningar: Färre kunder, högre nätavgifter

Många bostadsrättsföreningar ser en sammanslagning till kollektiv nätanslutning för föreningens olika lägenheter som en möjlighet att sänka kostnader. Tanken är att när de boende delar på en gemensam elnätskostnad antas de fasta avgifterna för enskilda hushåll minska. 

– Det är en lockande tanke, men tyvärr täcker det inte hela bilden. En kollektiv anslutning kan innebära både högre kostnader och förlorad kontroll över elavtal, rättigheter och skyldigheter för den enskilde lägenhetsinnehavaren, säger David Bjurhall, chef för pris- och regleringsfrågor på Ellevio.

Vad innebär gemensam el?

Gemensam el innebär att en bostadsrättsförening ersätter individuella elmätare i varje lägenhet med en gemensam mätpunkt. Elnätsbolaget plockar ner sina mätare, och föreningen installerar istället egna elmätare. Detta beskrivs som en förenkling, där bostadsrättsföreningen hanterar elförbrukningen centralt och de boende slipper de individuella fasta avgifterna till elnätsbolaget.

Påverkan på elnätet

Även om en övergång till gemensam el kan minska kostnader för elnätsbolagen i form av minskad mätning och administration, kvarstår de stora kostnaderna för kontinuerlig drift och underhåll av elnäten. Därtill tillkommer de stora behoven att utveckla, bygga, övervaka och modernisera elnäten som fordrar stora investeringar och kontinuerlig finansiering. Dessa behov förändras inte av att en bostadsrättsförening väljer gemensam el – belastningen på näten är densamma.

Eftersom kostnaderna för elnäten är reglerade av Energimarknadsinspektionen och måste fördelas rättvist mellan kunder, kan det leda till att nätavgifterna behöver justeras när antalet kunder minskar. Med oförändrade nätkostnader och färre kunder att dela på dem, innebär det alltså att det bredare kundkollektivet får subventionera det som de enskilda lägenhetsanslutningarna tidigare varit med och delat på.

Även om en förening väljer gemensam el har elnätsbolaget kvar ansvaret för att underhålla och säkerställa driften av nätet som helhet.  De fasta kostnaderna måste fortfarande täckas, och med färre kunder att fördela kostnaderna på kan det leda till högre nätavgifter.

– Vi vill undvika att vissa kundgrupper, exempelvis villaägare, tvingas bära en orättvist stor andel av nätkostnaderna för flerbostadshus, säger David Bjurhall.

Vad bör man tänka på?

För bostadsrättsföreningar som överväger gemensam el är det viktigt att noga tänka igenom den ekonomiska innebörden.

En övergång till gemensam el innebär en initial investeringskostnad som kan ta flera år att betala av. Därtill innebär kollektivanslutning att den enskilda lägenhetsinnehavaren förlorar sitt konsumentskydd och möjligheten att till exempel få ersättning och skadestånd om ett elavbrott skulle orsaka något fel. Rättigheter och skyldigheter gällande elleveransen skulle istället regleras i hyresvillkor eller föreningsstadgar. Därför bör man noga läsa på vad som gäller till exempel vid strömavbrott, skador eller flytt.

– De utlovade besparingarna kan vara lockande, men det är viktigt att föreningar gör en noggrann kalkyl på kostnader som baseras på trovärdig och heltäckande information, fördelar och nackdelar innan man går vidare. Vi hjälper gärna bostadsrättsföreningen förstå sin kostnadsbild så att man kan fatta beslut på rätt grunder, säger David Bjurhall.

Läs mer: Vad menas med IMD el? Allt din bostadsrättsförening behöver veta