”Regeringen måste tydligare slå vakt om den gröna ekonomin och energiomställningen”

Den gröna ekonomin har stött på farthinder. På kort tid har vi sett framgångssagan Northvolt få likviditetsproblem och flera vindparksprojekt stoppas eller pausas. Förra veckan meddelade Volvo därtill att jättesatsningen på batteritillverkning i Mariestad skjuts upp några år, och i EU gav fd ECB-chefen Mario Draghi en dyster bild av EU:s konkurrenskraft och klimatarbete.

- Marknaden svajar en smula just nu, men omställningen är oundviklig. Den gröna omställningen är den viktigaste svenska given för att bekämpa klimatförändringar, men har även satt fart på det slumrande industrisverige, stärkt konkurrenskraften och gett nytt blod till samhällen bortom storstäderna.

-Vi har under åratal sett ett ökande intresse från internationella och nya företag att etablera sig i Sverige på ett sätt vi inte sett sedan 80-talet. Orsaken är fungerande infrastruktur och tillgång till fossilfri el. Regeringen har en viktig uppgift att värna den här gröna ekonomin.

- Vi behöver en industripolitik att tala om, med kraftfulla insatser för att främja industrins hjärtefråga – tillgången på el och energi. För att öka takten i elektrifieringen och behålla regeringens klimatpolitiska huvudinriktning krävs bättre förutsättningar för övergången från fossila bränslen till fossilfri el. 

- Ett av de mest effektiva sätten för att på kort sikt öka incitament och acceptans för elektrifiering skulle vara att sänka energiskatten. Idag är den tredje högst i Europa och nästan i nivå med snittpriserna under 2017-2020. Energiskatten pressar elkunderna, kommer inte energisystemet till godo och riskerar att motverka den allmänna acceptansen för omställningen. En energiskattesänkning skulle bli ett nollsummespel för regeringen eftersom det skapar incitament för ökad förbrukning som kompenserar sänkningen.

- Det är även viktigt att upprätthålla takten på kort sikt. Att staten i BP25 skjuter till medel för ett mer resilient elsystem är viktigt. Det så kallade Kraftlyftet kan bli bra som interimslösning för att utvecklingen i regioner med nätkapacitets- eller effektbrist, och där antingen elproduktion, elnät, flexibilitet eller lagring behövs. Anslagen på 700 msek till 2027 är högst blygsamma, men är en välkommen nytillkommen budgetpost.

- Det är även viktigt att budgeten inte åsidosätter den osäkrare omvärld vi ser. Satsningen på ca fem mdr till 2030 för att bygga upp nya förmågor i elsystemet, bland annat så kallad ö-drift, är viktig. Detta är nygamla förmågor som Sverige måste återbygga, och tillsammans med Kraftlyftet kan de även främja nyanslutningar till de regionala elsystemen.

- Vid sidan om industrin är det mest akut att byta olja mot el i transportsektorn. Regeringen förlänger klimatklivet och stödet för laddinfrastruktur till 2027, men i BP25 saknas starka incitament för att upprätthålla efterfrågan på elfordon. Sådana satsningar har visat sig mycket framgångsrika i vårt grannland Norge.

KONTAKT

Jesper Liveröd, presschef Ellevio 
070 929 96 23
jesper.liverod@ellevio.se

Ellevios pressjour dygnet runt:
020-202062
press@ellevio.se