Ellevio i Almedalen 2024

Behovet av ny effekt är inte jämnt fördelat över Sverige. Hur ser vi till att nationell styrning av expansionen av elsystemet både leder till rätt insats i rätt tid och tar hänsyn till regionala behov, utan att rubba dagens marknadsmodell i för stor utsträckning?

Att fortsätta som vanligt är inte möjligt med en fördubbling av elanvändningen till 2045. Två kritiska punkter för att undvika regionala effekt- och nätkapacitetsbrister är att insatser kommer i rätt ordning och att regionala behov får tillräckligt genomslag i nationell planering.

I det här seminariet presenterar Ellevio sin nya analys av regional effektbalans. Med en namnkunnig panel diskuterar vi hur elsystemet kan byggas ut i den takt som klimatomställning och elektrifiering kräver. Vilka aktörer ska ha vilka roller och vilka incitament behöver komma på plats? Behövs en ännu tydligare styrning från beslutsfattare och myndigheter när energisystemet ska expandera så kraftigt?

Medverkande:
Johan Lindehag, vd, Ellevio
Eva Vitell, divisionschef system, Svenska kraftnät
Paul Stormoen, koncern-VD, OX2
Kristina Padron, utredare, Regeringskansliet
Anders Berger, PA-chef, Volvo Group
Daniel Liljeberg, statssekreterare, Kristdemokraterna
Monica Haider, energipolitisk talesperson, Socialdemokraterna
Linus Lakso, energipolitisk talesperson, Miljöpartiet
Malin Thorsén, moderator

I seminariet börjar vi i framtidens elnätsfaktura och backar bandet till besluten idag som påverkar dess storlek. Är det rimligt att konsumenten ska betala hela kostnaden för allmännyttiga investeringar som lägger grunden för elektrifiering, klimatomställning och leveranssäkerhet i kris- och krig?

Sverige måste bygga ett elsystem som accelererar utsläppsminskningarna men även klarar krig och vädertillbud, vilket är ett viktigt inslag i regeringens riktning för energisamhällets utveckling. Men det kostar pengar, och är inte finansieringen löst riskerar landets hushåll att få högre kostnader. Elnätskunderna bär idag moms, majoriteten av Svenska kraftnäts kostnader för stamnät och stödtjänster samt investeringar i elnäten på sina fakturor. Dessutom ingår energiskatt som idag utgör så mycket som 50 procent av totalkostnaden. Samtidigt motsvarar nivån på de investeringar som krävs i elnäten kommande tjugo år ungefär en svensk statsbudget. En investeringskostnad som, om inget görs, läggs på kundkollektivet eftersom elnätsbolagen får täckning för sina kostnader uteslutande från elnätsavgifter. Vilka reformer krävs för att elnätsfakturan inte ska bli så stor att det hotar acceptansen för nödvändiga investeringarna i elsystemet?

Medverkande
Johan Lindehag, vd, Ellevio
Henrik Bergström, Head of public affairs, Ellevio
Miriam Münnich, näringspolitisk expert inom klimat och energi, Teknikföretagen
Johan Nyhus, förbundsordförande, HSB
Marika Palmér-Rivera, utredare, LO
Carl Bergqvist, chefsekonom, Stockholms Handelskammare
Edward Riedl, ordförande för finansutskottet, Moderaterna
Ulrika Liljeberg, justitie- respektive finansutskottet, Centerpartiet
Malin Thorsén, moderator