Ellevios kraftledningsgator gömmer en biologisk skatt

Nytt från Ellevio

Förutom brun gräsfjäril omfattar det nationella åtgärdsprogrammet även två andra hotade arter som förekommer i Ellevios ledningsgata, mosippa (bild) och väddnätfjärilen.

Visste du att några av Ellevios kraftledningsgator även är gömmor för flera av Sveriges hotade växt- och djurarter? Marken i kraftledningsgatorna ger nämligen fin växtmån och bidrar på så sätt till att bevara vår artrikedom.

Det är av elsäkerhetsmässiga skäl som växtligheten utmed Ellevios kraftledningar måste hållas efter, en skötsel som påminner om bete och slåtter. Tack vare den bevaras arter som trivs i det öppna landskapet. Att röja och hålla efter kraftledningsgatorna är alltså i sig gynnsamt för att hålla marker öppna och få blommor, insekter och fjärilar att trivas.

– Det är väldigt tydligt att vi bidrar, även vår ordinarie röjning gör det. Nu kan vi också, med relativt enkla medel, bidra till att det blir ännu bättre på utvalda intressanta platser. Det handlar om att göra de risröjda, så kallade patrullstigarna fyra meter breda i stället för två meter för att arterna ska kunna spridas lättare. Det handlar också om att inte lägga ris på öppna gräsytor för att förhindra att arterna kvävs, förklarar Nils Mitsell, ansvarig för Ellevios skogliga underhåll.

Ellevio ska stärka den biologiska mångfalden

Att bevara och stärka den biologiska mångfalden är ett av Ellevios hållbarhetsmål.

– Den biologiska mångfalden tillsammans med klimatfrågan är de frågor som det är mest fokus på nu. I Sverige har de traditionella ängs- och betesmarkerna minskat drastiskt de senaste 100 åren, men i våra kraftledningsgator har vi artrika gräsmarker. Då vill vi säkerställa att dessa får leva vidare och även förstärka artrikedomen, säger Sofia Miliander, koncessionsspecialist på Ellevio.

Hon förklarar att Ellevio följer en policy kring biologisk mångfald i alla investeringsprojekt. Policyn innebär att man tar hänsyn till mångfalden när man väljer platser för nya projekt samt att man begränsar att mångfalden påverkas genom skadeförebyggande åtgärder.

Brun gräsfjäril övervakas

I kraftledningsgatan vid Barkargärdet, strax öster om Borlänge, är det främst brun gräsfjäril som berörs av röjningen för elstolpar. Länsstyrelsen övervakar arten på plats och även andra områden inventeras.

– Förutom brun gräsfjäril omfattar det nationella åtgärdsprogrammet även två andra hotade arter som förekommer i vår ledningsgata, mosippa och väddnätfjärilen. Där dessa arter förekommer blir det särskilda skötselåtgärder, i dialog med länsstyrelsen, berättar Sofia Miliander.

Sofia Millander samarbetar med flera aktörer. Hon är bland annat med i en branschgrupp tillsammans med Trafikverket och svenska golfförbundet.

– Samverkansgruppen handlar främst om att nätverka och dela erfarenheter. Gemensamma utvecklingsprojekt kan genomföras. Då Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Artdatabanken, Centrum för biologisk mångfald samt ett par länsstyrelser är med så är det även ett viktigt forum för kunskapsinhämtning för oss som nätbolag.

Fortsatt utveckling

Miljöspecialist Anna Käller på Svenska kraftnät är en av flera som arbetar med biologisk mångfald. Hon berättar att biologisk mångfald är en av affärsverkets väsentliga hållbarhetsaspekter.

– Samhället står inför en stor utmaning när det gäller förlust av biologisk mångfald och vi behöver alla se till våra respektive verksamheter och identifiera hur vi på bästa sätt kan bidra till att vända utvecklingen.

Hon berättar att Svenska kraftnät 2017 satte upp ett mål om att anpassa skötseln av cirka 1 000 prioriterade områden i kraftledningsgatorna med syfte att främja den biologiska mångfalden. Områdenas totala yta är cirka 1,6 kvadratkilometer, vilket motsvarar 230 fotbollsplaner. År 2024 ska alla dessa områden ha en anpassad skötsel.

– Vi är väldigt stolta över det vi har åstadkommit så här långt. Men, vi kommer inte att luta oss tillbaka och säga att vi är färdiga 2024 när de prioriterade områdena i vårt befintliga ledningsnät fått sin första omgång anpassad skötsel. Vi fortsätter att utveckla vårt arbete med biologisk mångfald för att möta kommande utmaningar, säger Anna Käller.

Fakta

Blekstarr, blodrot, bockrot, brudborste, daggkåpor, fibblor, fyrkantig johannesört, gulmåra, gökärt, ormrot, prästkrage, rödfibbla, slåtterblomma, ängsklocka, ängsskallra och ängsvädd.

Biologisk mångfald är ett begrepp som används för att beskriva variationsrikedom i livet på jorden. Att bevara den biologiska mångfalden är en central del av hållbar utveckling och omfattar såväl ekonomiska, sociala som miljömässiga aspekter.

Sverige har inom FN:s konvention för biologisk mångfald åtagit sig att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt.

Ellevios målsättning är att bidra till biologisk mångfald och de övergripande målen på nationell och internationell nivå. Genom vårt arbete stödjer vi FN:s globala hållbarhetsmål, ekosystem och ekologisk mångfald.

Ellevios kraftledningsgator kan fungera som viktiga länkar i det ekologiska nätverket. Ledningsgatorna fungerar bland annat som spridningskorridorer för många arter såsom fjärilar. Ledningsgatorna fungerar i vissa fall även som reträttplats för gräsmarksarter som minskat kraftigt i Sverige.