Halvtid i jätteprojektet som stärker det värmländska elnätet

-- Vi ligger till och med lite före och har varit förskonade från olyckor vilket vi förstås är väldigt glada för; säkerheten vid byggnationen har högsta prioritet.

-- För att klara morgondagens energibehov och framtidssäkra elnätet är det viktigt att regionnätens kapacitet förstärks och sträckan Munkfors–Kil är en nyckelledning i det värmländska regionnätet, berättar Eric Tedfeldt, huvudprojektledare på Ellevio under ombyggnationen.

Vi blir alltmer beroende av el i vårt digitaliserade vardagsliv, med exempelvis fler elektriska produkter i hemmet och laddstolpar. Samtidigt skapar den gröna omställningen ett ökat behov av en högre kapacitet i våra elnät. För att möta det ökande elbehovet förstärks nu regionnätet i Värmland. Ombyggnationsprojektet av ledningen mellan Munkfors och Kil är ett av de största som Ellevio har genomfört utanför Stockholm i modern tid. Tack vare ombyggnadsprojektet av ledningen möjliggörs det nu även för ökad elproduktion.

-- Förstärkningen av regionnätet har bland annat gjort att en ny vindkraftspark i Stöllet fått grönt ljus, vilket snabbar på den gröna omställningen, menar Eric Tedfeldt.

Etapp ett redan i drift

Projektet som startade i januari 2022 utförs i två etapper och den första, mellan Munkfors och Deje, är nu klar och i drift sedan mitten av december. Den andra etappen, mellan Deje och Kil, räknas vara klar under hösten 2023. Projektet innebär att regionnätet uppgraderas med grövre luftlinor och nya stolpar. Vid vissa sträckor genom Deje och Munkfors byts den gamla luftledningen ut och i stället läggs det kabel i marken.

Den nya ledningen skapar en mer kraftfull och modern leverans av el för invånare, företag och organisationer längs sträckan. I projektet har Ellevio hjälp av entreprenörerna Dalekovod och Linjemontage. Totalt har det varit upp till 60 personer som samtidigt har arbetat med projektet under etapp ett. Även om projektet flutit på bra så har det förstås varit en hel del utmaningar som har behövt hanteras. En av dessa är markförhållanden där ledningen förnyas.

-- Gammal istidsavlagring, så kallad ”silt”, i kombination med vatten har gjort att det är mycket sankmark på flera ställen och längs med Klarälvdalen är det stor risk för skred. Det har gjort att vi bland annat har fått byta ut sand till massor med bättre bärighet. Samtidigt har dock den fina sandmarken gjort det enklare att gräva ner kabeln under jord, berättar Eric Tedfeldt.

Många fördelar för miljön

På de sträckor där ledningen löper genom tätbebyggda områden har Ellevio valt att byta ut luftledningen mot nedgrävd kabel.

-- Bland annat passerar ledningen en gammal plantskola i Deje med mark förorenad av DDT. Där blev lösningen att trycka en kabel genom marken i stället för att röra runt i gammal förorenad jord, vilket hade behövts för att förnya luftledningen. Vi trycker även kabel under Klarälven för att inte behöva lägga sjökabel på älvens botten, säger Eric Tedfeldt.

Ur miljösynpunkt är förläggningen av de nya ledningarna och kablarna betydligt mer miljövänlig än de gamla. Utöver att ta hand om de gamla ledningarna och stolparna har Ellevio även tagit hand om de gamla betongfundament som i vissa fall legat i skogen i drygt 60 år sedan en tidigare ledning revs. Ledningsgatorna som nu ersätts med kabel kan åter nyttjas av markägarna i högre grad, något som även kan ha en positiv inverkan på markvärdet.

-- ­Positivt är också att vi har haft ett mycket bra samarbete med kommun, länsstyrelsen och markägare. Det är förstås ett måste i ett sådant här omfattande projekt som över tid påverkar samhällets infrastruktur och de boende, menar Eric Tedfeldt.

Kommunikation kring projektet har gått via kommunernas hemsidor, Ellevios hemsida och via direktutskick till markägare och kunder. Ellevios personal har också varit ute och träffat markägarna och visat vad som ska göras, vilket har varit mycket uppskattat.