Så tycker partierna i de energipolitiska nyckelfrågorna

Sex frågor till Rickard Nordin, energipolitisk talesperson för Centerpartiet

Vilken fråga kopplat till energi kommer ditt parti kämpa hårdast för under den kommande mandatperioden?

Det avgjort viktigaste under nästa mandatperiod är att korta tillståndsprocesserna och se över ersättningar till markägare, kommuner och närboende. Det är grunden för att få fram mer av både produktion och elnät.

Vad är viktigast, utbyggnaden av elnätet eller elproduktionen?

Båda delarna. Vi behöver självklart mer produktion, inte minst i söder. Samtidigt blir vårt system mindre sårbart med mer överföring och ger möjlighet att i högre grad dela på resurserna.

Vilka hinder är viktigast att undanröja för att elnätet ska kunna byggas ut på det sätt som krävs för klimatomställningen?

• Tillståndsprocesserna måste kortas avsevärt.
• Elnätsregleringen behöver ses över för att skapa största möjliga kundnytta samtidigt som konfliktnivån mellan myndigheter och bolag måste sänkas.
• Ersättningarna till markägare och närboende behöver ses över.
• Onödig byråkrati kopplat till sådant som lagring, flexibilitet och aggregatorer måste avskaffas.
• Nätbolagen, inklusive Svenska Kraftnät, måste kunna ta höjd vid byggnation, inte bara bygga på prognos.

Utbyggnaden och moderniseringen av våra elnät står inför en stor investeringspuckel kommande mandatperiod – behöver vi en ny finansieringsmodell och vad är viktigast att adressera i denna?

Elnätsregleringen behöver helt klart ses över. Det behöver också bli skillnad på små lokala bolag och stora nationella bolag, inte minst i administrativ börda. Den grundläggande finansieringsmodellen bör behållas, men styrningen och ersättningar bör ses över.

Var står ditt parti i frågan om nya elprisområden?

Det är bra att en översyn av elprisområdena görs och den bör snabbas upp. Politikens uppgift måste samtidigt vara att Sverige ska vara ett enda elprisområde genom ökad produktion i söder och ökad överföringskapacitet mellan norr och söder, så att hela Sverige kan få lägre elpriser.

Vad är de viktigaste åtgärderna enligt dig för att hantera en elkris i höst och vinter?

För att undvika en elkris i vinter behöver vi främst två skarpa åtgärder som också hanterar grundproblemet:

Dels vill vi införa ett starkt konverteringsstöd till de som byter från direktverkande el till fjärrvärme eller värmepump. På så sätt så minskar vi de mest utsatta hushållens fakturor och det blir samtidigt mer el över till övriga kunder, vilket sänker priserna.

Dels vill vi se att Svensk Kraftnät får i uppdrag att mothandla i betydligt högre grad än idag. Det finns en stor potential kvar i kraftvärmen som inte nyttjas av lönsamhetsskäl. Tillsammans med slopad skatt på biooljor, skulle det kunna ge väsentliga tillskott och sänkta elpriser med upp till 40% kommande vinter.

Sex frågor till Camilla Brodin, energipolitisk talesperson för Kristdemokraterna

Vilken fråga kopplat till energi kommer ditt parti kämpa hårdast för under den kommande mandatperioden?

Att omedelbart modernisera kärnkraftslagen. Till exempel lyfta bort maxtaket på 10 reaktorer och slopa kommunarresten för kärnkraft, så att Sverige kan bygga ny kärnkraft. För att det ska vara görbart behöver det energipolitiska målet förändras från 100% förnybart ändras till 100% fossilfritt.

Vad är viktigast, utbyggnaden av elnätet eller elproduktionen?

Båda behövs men det mest akuta är effektunderskottet i södra Sverige och detta måste mötas med mer planerbar produktion.

Vilka hinder är viktigast att undanröja för att elnätet ska kunna byggas ut på det sätt som krävs för klimatomställningen?

De långa ledtiderna är ett gissel. Vi vill peka ut stamnätet som riksintresse. Sikta på att halvera tiden för byggnation genom att bl a jobba med parallella bedömningar under tillståndsprocessen, större förutsägbarhet och tydlighet vad en ansökan/MKB ska innehålla och ett förenklat teknikval där elnät på högre spänningsnivåer (över 130 kV) byggs med luftledning som utgångspunkt. Kompetensfrågan kommer även vara avgörande för hur snabbt nya nät kan byggas, något som ofta glöms bort i debatten.

Utbyggnaden och moderniseringen av våra elnät står inför en stor investeringspuckel kommande mandatperiod – behöver vi en ny finansieringsmodell och vad är viktigast att adressera i denna?

Regeringen måste ställa samma krav på Svenska Kraftnät gällande långsiktiga investeringsplaner och uppföljningsbara mål som på andra myndigheter som ansvarar för infrastruktur. På sikt bör Svenska kraftnät göras om från ett statligt affärsverk till en myndighet för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning från regering och riksdag.

Var står ditt parti i frågan om nya elprisområden?

De i förtid nedlagda reaktorerna i södra Sverige har skapat ett effektunderskott och vi ser nu en helt ohållbar prisutveckling på el. Skillnaderna i pris beroende på var man bor är inte försvarbara. Regeringen vill nu utreda förändringar av rådande områdesindelning och det är bra. Men det tar tid och åtgärder behöver göras nu. Kristdemokraterna vill se en stötdämpare på energiskatten och slopad moms, en återbetalning till hushållen av de så kallade ”flaskhalsavgifterna”.

Vad är de viktigaste åtgärderna enligt dig för att hantera en elkris i höst och vinter?

Svenska hushåll upplever nu rekordpriser på el. Till hösten och vintern förväntas priserna stiga till 4 kr eller mer per kilowattimme i södra Sverige. Det är mer än sju gånger så mycket som snittet senaste fem åren. En vanlig vintermånad riskerar elräkningen landa på över 15 000 kr i månaden.

För många hushåll i södra Sverige riskerar detta att leda till en privatekonomisk katastrof.

Regeringen har under två mandatperioder försämrat det svenska elsystemet kraftigt och lagt ner fyra kärnkraftsreaktorer och stoppat planerna för två nya reaktorer (R5 & R6). Konsekvenserna av detta betalar nu vanliga barnfamiljer. Därför behöver staten sänka elskatten och nolla momsen för att inte människor ska behöva flytta eller hamna i en orimlig ekonomisk katastrof.

Den absolut lägst hängande insatsen som vi anser måste göras är att vidta åtgärder för att underlätta för kraftvärmeverksproduktion, sänk skatten på avfallsförbränning. Idag finns det en oanvänd kapacitet motsvarande en kärnkraftsreaktor.

Sex frågor till Arman Teimouri, energipolitisk talesperson för Liberalerna

Vilken fråga kopplat till energi kommer ditt parti kämpa hårdast för under den kommande mandatperioden?

Sverige behöver en omläggning av energipolitiken. Utgångspunkten måste vara att energisystemet ska levererar el, bränslen och värme när och där de behövs. Politiken måste utgå ifrån människors behov och behovet av att helt fasa ut olja, kol och gas samtidigt som industrin – i hela landet – ges goda förutsättningar att utvecklas.

Fysikens lagar bekymrar sig inte om vad politiker enas om. Det handlar om att energiförsörjningen ska fungera, inte om att politiker ska vara överens.

Vad är viktigast, utbyggnaden av elnätet eller elproduktionen?

Det leder fel att prata om de enskilda delarna av kraftsystemet separat. Produktion, distribution och användning av el är en helhet som ska fungera och som ska byggas ut och drivas så effektivt som möjligt.

Det behövs mycket ny elproduktion, behovet av ny planerbar elproduktion blir allt mer påtagligt, men mer vind och sol behövs också. De nya flödena i transmissionsnätet kräver nya ledningar. Elektrifieringen av industrin och transportsektorn innebär att omfattande förstärkningar behövs både i lokal- och regionalnäten.

Vilka hinder är viktigast att undanröja för att elnätet ska kunna byggas ut på det sätt som krävs för klimatomställningen?

Elnät måste kunna byggas ut proaktivt utifrån prognoser om framtida behov. Det är dyrt att bygga för starka elnät, men det är verkligen kostsamt om det inte finns el när den behövs.

Det behöver gå snabbare att få nya ledningar på plats, där de olika stegen i tillståndsprocessen är det viktigaste att få ordning på.

Utbyggnaden och moderniseringen av våra elnät står inför en stor investeringspuckel kommande mandatperiod – behöver vi en ny finansieringsmodell och vad är viktigast att adressera i denna?

Vi är beredda att göra ändringar i intäktsregleringen, men vi anser att de i så fall behöver göras försiktigt med tanke på hur destruktiva konflikterna kring regleringen har varit de senaste åtta åren.

Liberalerna har förslagit att en proaktiv nätutbyggnad ska kunna finansieras av lån från staten som skulle löpa utan eller till låg ränta och utan amortering till dess det finns en användare som efterfrågar den nya kapaciteten.

Var står ditt parti i frågan om nya elprisområden?

Elpriset ska vara detsamma i hela landet. Vi betalar elnäten gemensamt och alla ska ha till gång till el när och där de behöver den till rimliga priser.

Samtidigt är det inte elområdena i sig som är problemet. Problemet är att regeringens energipolitik inte på länge har utgått från behovet av el och hur det som ska mötas. Partierna som stått för den förda politiken har haft helt andra motiv än att människor ska få el till rimliga priser.

Vad är de viktigaste åtgärderna enligt dig för att hantera en elkris i höst och vinter?

Det behövs omedelbara åtgärder för att stärka driftssäkerheten och för att öka överföringsförmågan. Risken för avbrott måste ned.

Svenska Kraftnät borde redan ha tecknat avtal med en rad kraftverk i södra Sverige för att man har förmåga att leverera de förmågor kraftsystemet behöver.

Svenska Kraftnät borde – genom mothandel men även omdirigering – ingripa i elmarknaden för att kompensera för de överföringsbegränsningar man upprätthåller. Produktion som inte körs behöver startas och användare behöver betalas för att styra ner sin konsumtion.

De här åtgärderna skulle också sänka priset.

Momsen på el behöver också sänkas till lägstanivån 6 procent under 2023. Elskatten ska också börja trappas ner. Regeringens ansvarslösa energipolitik de gånga åtta åren har satt oss i den här situationen. Allt har handlat om att riva ner ett fungerande system. Det är rimligt att staten agerar för att dämpa smällen.

Sex frågor till Lorentz Tovatt, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet

Vilken fråga kopplat till energi kommer ditt parti kämpa hårdast för under den kommande mandatperioden?

Vi kommer kämpa extra hårt för utbyggnaden av den förnybara elen, dels vindkraften på land men framför allt den till havs. Sen vill vi även underlätta för solkraften, inte minst i södra Sverige.

Vad är viktigast, utbyggnaden av elnätet eller elproduktionen?

Båda är väldigt viktiga, men om jag måste säga något väljer jag elproduktionen. Om vi bygger förnybara energikällor i södra Sverige så kommer vi kunna lösa många av de problem som vi har sett finns i elnätet idag.

Vilka hinder är viktigast att undanröja för att elnätet ska kunna byggas ut på det sätt som krävs för klimatomställningen?

Då skulle jag säga att elnätsregleringen behöver styra mot utökad utbyggnad av elnätet men också mot smartare teknik och smartare elnät. Det är en översyn som görs nu som kommer ta ett tag att färdigställa. Sen måste vi även fortsätta jobba med att förenkla och snabba på tillståndsprocesser, inte minst i teknikvalsfrågan.

Utbyggnaden och moderniseringen av våra elnät står inför en stor investeringspuckel kommande mandatperiod – behöver vi en ny finansieringsmodell och vad är viktigast att adressera i denna?

Vi tycker att det är klokt att användarna betalar för elnäten. Det är däremot viktigt att intäkterna från elnätsfakturorna återinvesteras i nätet och inte blir till vinst för bolagen. Det kommer driva på energieffektiviseringen. Jag stänger inte dörren helt för alternativa finansieringsformer, men vi tycker att det är bra att det är användaren som betalar för elnätet.

Var står ditt parti i frågan om nya elprisområden?

Vi vill vänta in översynen som pågår, men tror att det kan absolut finnas skäl att se över elprisområdena. Ifall det sker en översyn ska det självklart göras på ett sätt som gör situationen mer rättvis än vad den är idag.
Sen får vi inte glömma att elprisområdena ska stimulera till ny produktion av el, och ifall en förändring sker måste den vara utformad på ett sådant sätt att de fortsätter göra det.

Vad är de viktigaste åtgärderna enligt dig för att hantera en elkris i höst och vinter?

Den överlägset viktigaste åtgärden är energieffektiviseringen. Parti efter parti glömmer hur viktigt det är med energieffektiviseringar, men ingen annan åtgärd har en sådan win-win potential.

Sverige befinner sig i ett kritiskt läge, och vi vill införa en statlig medfinansiering på 80 procent för energieffektiviseringsprojekt – det skulle gynna både hushåll och klimatet.

Sex frågor till Carl Oskar Bohlin, energipolitisk talesperson för Moderaterna

Vilken fråga kopplat till energi kommer ditt parti kämpa hårdast för under den kommande mandatperioden?

För att återupprätta elsystemet och se till att hushåll och företag har låga elpriser behövs mer fossilfri, planerbar kraftproduktion i södra Sverige. Moderaterna har därför presenterat en plan för ny kärnkraft, med bland annat ett investeringsstöd i form av gröna kreditgarantier på 400 miljarder kronor. Det räcker till tio nya reaktorer.

Vad är viktigast, utbyggnaden av elnätet eller elproduktionen?

Det viktigaste är att bygga ut fossilfri, planerbar kraft i södra Sverige. Det kommer både att öka elproduktionen och öka överföringen i redan befintliga elnät. Med det sagt, kommer det fortfarande finnas ett behov av att investera i nya elnät och underhålla befintliga.

Vilka hinder är viktigast att undanröja för att elnätet ska kunna byggas ut på det sätt som krävs för klimatomställningen?

Vi vill se över tillståndsprocesserna. De behöver både förenklas och göras mer förutsebara.

Utbyggnaden och moderniseringen av våra elnät står inför en stor investeringspuckel kommande mandatperiod – behöver vi en ny finansieringsmodell och vad är viktigast att adressera i denna?

Kostnaderna för nätinfrastruktur blir mycket högre när Sverige ska kompensera för nedlagd kärnkraft. Nätkostnaden för vindkraft är fem gånger så stor som för kärnkraft, enligt OECD. Vi behöver framför allt bygga ut den planerbara elproduktionen. Det minskar behovet av elnätsinvesteringar.

Var står ditt parti i frågan om nya elprisområden?

Moderaterna är öppna för att se över elprisområdenas utformning. Men det behöver kombineras med mer elproduktion och bättre överföring för att på riktigt få bukt med de höga elpriserna.

Vad är de viktigaste åtgärderna enligt dig för att hantera en elkris i höst och vinter?

För att ingen ska tvingas gå från hus och hem på grund av höga elräkningar vill vi införa ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkonsumenter under vintern. Vi vill att det ska utformas enligt den modell som har använts i Norge. Om månadspriset överstiger en viss nivå kommer staten stå för huvuddelen av den överskjutande kostnaden. Vi vill också öka elproduktionen i redan befintliga kraftvärmeverk – för att sänka elpriserna – genom att upphandla produktion och ta bort skadliga skatter. Vi vill dessutom undersöka om Svenska kraftnäts kapacitetsavgifter kan användas för sänka elkostnaderna de kommande åren.

Sex frågor till Khashayar Farmanbar, energi- och digitaliseringsminister

Vilken fråga kopplat till energi kommer ditt parti kämpa hårdast för under den kommande mandatperioden?

Vi behöver mer, billig el, så snabbt det bara går. Vi kommer att arbeta för att få till en kraftig utbyggnad av elproduktion och nät. Vi ska ha mer el, och kunna leda den dit den behövs, när den behövs. Särskilt i den havsbaserade vindkraften ligger en stor utbyggnadspotential.

Vad är viktigast, utbyggnaden av elnätet eller elproduktionen?

Vi vill skapa tusentals nya jobb genom att leda klimatomställningen. Då kommer vi att behöva mycket mer el, och nät som kan transportera den. Vi kommer att behöva en kraftig utbyggnad av båda – de går hand i hand.

Vilka hinder är viktigast att undanröja för att elnätet ska kunna byggas ut på det sätt som krävs för klimatomställningen?

Vi ska riva de byråkratiska hindren för el. Långsamma tillståndsprocesser ska kapas. Investeringar i ny energiproduktion och framtidens jobb ska hamna i Sverige. Då krävs snabbare och enklare tillståndsprocesser. Det måste bli mer förutsägbart och processerna ska gå snabbare för alla företag som vill expandera och skapa nya jobb.

Utbyggnaden och moderniseringen av våra elnät står inför en stor investeringspuckel kommande mandatperiod – behöver vi en ny finansieringsmodell och vad är viktigast att adressera i denna?

Vi ser att vi har flera stora utmaningar för att bygga ut vårt elnät och vår elproduktion. Vi utesluter inte diskussioner om finansieringsmodellen, men har inga förslag på området just nu.

Var står ditt parti i frågan om nya elprisområden?

Vi kommer att se över elprisområdena.

Vad är de viktigaste åtgärderna enligt dig för att hantera en elkris i höst och vinter?

Energibesparingar överallt där det går, få till all ledig produktionskapacitet som går. Därutöver att skydda hushåll och företag genom det högkostnadsskydd vi föreslagit där 45 miljarder kommer att gå till att kompensera hushållen och 45 miljarder till företagen.

Sex frågor till Mattias Bäckström Johansson, energipolitisk talesperson för Sverigedemokraterna

Vilken fråga kopplat till energi kommer ditt parti kämpa hårdast för under den kommande mandatperioden?

Efter nedläggningarna av fyra kärnkraftsreaktorer, straffbeskattning av kraftvärmen och alltför långtgående miljöprövning av vattenkraften är det uppenbart att politiska initiativ behöver tas för att få till stånd ny planerbar kraftproduktion i Sverige.

Vad är viktigast, utbyggnaden av elnätet eller elproduktionen?

Det kommer behövas båda delarna, men där mer planerbar kraftproduktion även kommer att minska behovet av nätutbyggnaden.

Vilka hinder är viktigast att undanröja för att elnätet ska kunna byggas ut på det sätt som krävs för klimatomställningen?

För spänningsnivåer över en viss nivå fastslå att det ska vara luftledning som är teknikvalet och att undanröja alla delar som innebär att redan miljöprövade områden ska prövas igen.

Utbyggnaden och moderniseringen av våra elnät står inför en stor investeringspuckel kommande mandatperiod – behöver vi en ny finansieringsmodell och vad är viktigast att adressera i denna?

Reglermodellen måste kunna ge långsiktiga förutsättningar för verksamheten, men framför allt att i högre grad premiera innovation och andra lösningar än att just bygga nya kraftledningar.

Var står ditt parti i frågan om nya elprisområden?

Vi har under flera år begärt en översyn i riksdagen av elprisområdena. Där vi på kort sikt kan gå emot färre, men där det viktiga på längre sikt är att säkerställa ett enhetligt pris i hela landet.

Vad är de viktigaste åtgärderna enligt dig för att hantera en elkris i höst och vinter?

Det kommer behövas kostnadslättnader såväl för företagen som för hushållen och där vi vill slopa både energiskatten och momsen på elen, jämte att man kompenserar för direkta och indirekta kostnader inom ramen för EU-ETS. Angeläget är även att verkligen se till att Svenska kraftnät är aktiva i sin mothandel och att all tillgänglig elproduktion i södra Sverige körs.

Sex frågor till Birger Lahti, energipolitisk talesperson för Vänsterpartiet

Vilken fråga kopplat till energi kommer ditt parti kämpa hårdast för under den kommande mandatperioden?

Inför Sverigepriser på elen. De höga elpriserna beror inte på någon svensk elbrist, tvärtom exporterar vi mest el i Europa. Orsaken är i stället en misslyckad elmarknad där kontinentens skenande priser får sätta även de svenska priserna. De enda vinnarna är elbolagen som gör enorma övervinster. Därför vill vi separera elmarknaden inom landet från exporten så att priserna sätts separat. Det skulle ge oss Sverigepriser på el, i storleksordningen 40 öre/kWh i genomsnitt. Bra för hushållen och klimatomställningen. Exporten av el påverkas inte, det blir samma pris och volym. För lägre elräkningar vill vi också sänka elnätsavgiften.

Vad är viktigast, utbyggnaden av elnätet eller elproduktionen?

Både och, samtidigt. Vänsterpartiet vill både göra massiva investeringar i förnybar elproduktion och samtidigt bygga ut och förstärka elnätet. Vi vill göra ett historiskt omfattande investeringsprogram på 700 miljarder för klimatet med bland annat massiva satsningar på förnybar elproduktion och investeringar i elnätet. Framför allt land- och havsbaserad vindkraft, särskilt viktigt i södra Sverige, med produktion och lagring av vätgas. Vi vill införa en investeringsbonus till kommuner som upplåter mark till vindkraft och en produktionsbaserad ersättning till kommuner där vindkraft byggs. Vänsterpartiet tar ansvar för att det ska finns el till elektrifieringen av både industrin och transportsektorn. Det är centralt för att pressa ned utsläppen.

Under lång tid har investeringar i elnätet varit eftersatt. Det är uppenbarat att marknaden inte har lyckats lösa det efter avregleringen på 90-talet. Vi vill bygga elnätet robust igen med kraftiga investeringar i både överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige och bygga ut elnätet för klimatomställningen. Elnätet behöver ses som en del av samhällets infrastruktur, som vi gemensamt bygger upp utifrån samhälleliga mål, som annan infrastruktur i form av exempelvis vägar och järnvägar. För oss är det väsentligt att elnätet är ägt av samhället genom exempelvis stat, region eller kommun.

Vilka hinder är viktigast att undanröja för att elnätet ska kunna byggas ut på det sätt som krävs för klimatomställningen?

Främst är det överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige, men även bristen på investeringar i de regionala och lokala elnäten, samt svårförutsägbara kommunala ställningstaganden vid vindkraftsetablering. Även tillståndsprocesserna generellt tar alldeles för lång tid. Vi vill därför göra ett historiskt omfattande investeringsprogram på 700 miljarder för klimatet med bland annat massiva satsningar på förnybar elproduktion och investeringar i elnätet. Vi vill införa en investeringsbonus till kommuner som upplåter mark till vindkraft och en produktionsbaserad ersättning till kommuner där vindkraft byggs. Vi vill bygga elnätet robust igen med kraftiga investeringar i både överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige och bygga ut elnätet för klimatomställningen.

Utbyggnaden och moderniseringen av våra elnät står inför en stor investeringspuckel kommande mandatperiod – behöver vi en ny finansieringsmodell och vad är viktigast att adressera i denna?

Vi tycker det är viktigast att bygga elnätet robust igen för att klara klimatomställningen med elektrifiering av industrin och transporter. Elnätet behöver ses som en del av samhällets infrastruktur, som vi gemensamt bygger upp utifrån samhälleliga mål, som annan infrastruktur i form av exempelvis vägar och järnvägar. För oss är det väsentligt att elnätet är ägt av samhället genom exempelvis stat, region eller kommun.

Var står ditt parti i frågan om nya elprisområden?

Vi vill inte ta bort de fyra prisområdena. Vi skapar ett femte, som blir det enda som är öppet för europeiska elbolag. Därmed slår inte den europeiska efterfrågan igenom på de svenska elprisområdena. Det som skapar de höga elpriserna i Sverige är marginalprissättningen, där den dyrast producerade elen blir prissättande för all el. I och med de skenande elpriserna i Europa skapas incitament för elbolagen att tillverka dyrt framtagen el, och exportera till utlandet. Denna produktion blir då prissättande även för den billiga el som svenska konsumenter använder. Därför föreslår Vänsterpartiet ett Sverigepris på el, genom att separera den inhemska marknaden från exporten. Därmed får vi ett Sverigepris på el, som prissätts efter den el som produceras för den svenska elmarknaden. En sådan åtgärd skulle stabilisera det svenska elpriset på i genomsnitt 40 öre per kWh. Exporten skulle inte påverkas, utan skulle kunna fortsätta i samma omfattning och till samma pris som redan sker idag. Det betyder alltså att vi får lägre pris för svenska konsumenter, hushåll och företag, men kan fortsätta exportera samma mängd till samma pris. Förslaget innebär ingen kostnad för staten utan innebär att elpriset i Sverige normaliseras.

Vad är de viktigaste åtgärderna enligt dig för att hantera en elkris i höst och vinter?

Vårt förslag om Sverigepriser på el innebär att vi skulle få normala elpriser redan under den kommande hösten och vintern. Sverige är Europas största elexportör, inte per capita utan i faktiska volymer. Vi producerar massor av fossilfri, ren el. Det är alltså inte elbrist som orsakar de höga elpriserna. I stället är det en märkligt konstruerad marknad där den dyraste enheten el ska sätta priset på all el. Vårt förslag innebär att priset på den el som produceras och konsumeras i Sverige frikopplas de höga priserna som uppstår på den el vi exporterar. Det skulle ge oss Sverigepriser på el, i storleksordningen 40 öre/kWh i genomsnitt. Sverige kan på så sätt bidra genom export på fossilfri el till kontinenten men ingen i dessa länder får lättare att värma sitt hus för att svenskar genom saftiga elräkningar betalar bolagens övervinster.