Experter spanar: Så blir energiåret 2024

Elskolan

Tre kunniga energiprofiler ger sin syn på hur energiåret 2024 kommer arta sig.

2023 var ett händelserikt år på de globala energimarknaderna, men mindre turbulent än 2022. Hur blir då 2024? Ellevio lät ett gäng tunga energiprofiler spana kring året.

I Energimyndighetens årskrönika konstaterar analytikern Olle Olsson att 2023 har präglats av anpassning till den nya verklighet som uppstått efter Rysslands invasion av Ukraina. 

– Den viktigaste förändringen har varit den fortsatta utfasningen av Ryssland som energileverantör. Omställningen har medfört stora förändringar för Europas försörjning av fossila bränslen. Jämfört med 2022 måste man säga att 2023 var ett relativt lugnt år på de globala energimarknaderna, skriver han men konstaterar samtidigt att jämfört med de flesta andra år var 2023 ändå mycket händelserikt. 

Men hur kommer då 2024 att bli? Vi bollar över frågan till Björn Björnson, affärsutvecklingschef på GodEl, Anna Werner, vd på svensk Solenergi och Johanna Lakso, vd på Power Circle.

”Lägre elpriser än vad vi sett de senaste två åren”

Björn BjörnssonBjörn Björnsson, affärsutvecklingschef hos Ellevios samarbetspartner GodEl som är ett renodlat elhandelsföretag.

Till att börja med vill jag understryka att det är omöjligt att veta hur elmarknaden och elförsörjningen kommer se ut i framtiden. Är det något vi lärt oss under energi- och elpriskrisen så är det att precis vad som helst kan hända. 

Om vi blickar tillbaka till varför elen varit så dyr de senaste två åren har det i huvudsak drivits av att priset på naturgas fullkomligen sköt i höjden. Bakgrunden till det är att Ryssland ströp naturgasexporten till Europa vilket orsakade brist på råvaran och en oro kring att el- och värmeförsörjningen runt om i Europa inte skulle räcka till.

En viktig förändring vi sett kring det är att Europa visat sig snabbt kunna ersätta den ryska naturgasen från annat håll, inte minst genom flytande naturgas som har fördelen att den kan transporteras varifrån i världen som helst. Det skapar en ökad trygghet för försörjningen, även om risker fortfarande finns, vilket leder till att både naturgaspriset och elpriset sannolikt fortsätter nedåt under 2024.

En annan viktig förändring som vi också märkt av 2023, är att utbyggnaden av ny elproduktion i Europa – inte minst vindkraft och solkraft – sker i en hög takt. Det förbättrar kraftbalansen ytterligare vilket i sin tur verkar för fortsatta prisnedgångar på el. Utifrån dessa faktorer tror marknaden just nu att elpriser för 2024 kommer vara 20–30 procent lägre än det genomsnittliga elpriset för 2023 och prognostiserar (inkl. elhandelsavgifter och moms):

  • 50 öre/kWh  i elområde 1–2
  • 70 öre/kWh i elområde 3
  • 90 öre/kWh i elområde 4

Utöver detta tillkommer elnätsavgifter och energiskatt.

"Ser mycket lovande ut för solenergin"

Anna WernerAnna Werner, vd Svensk Solenergi 

Det är full fart framåt för solkraften. Vi kan se tillbaka på ett år där produktionen av solel ökade med mer än 50 procent i Sverige – från knappt 2 till över 3 terawattimmar. Den trenden ser ut att fortsätta och drar man ut kurvan till en prognos ser det mycket lovande ut.

Trots att 2023 präglades av en negativ tillväxt i ekonomin, ökade ändå investeringarna i solenergi och de lär fortsatt öka med en förbättrad ekonomi under 2024.

Smolket i glädjebägaren är att arbetslösheten är på väg upp. Med tanke på att sysselsättningen nu viker, vore det rätt tid att accelerera utbyggnaden av solenergi. Med en framsynt politik kan de som nu tvingas lämna sina jobb i exempelvis byggbranschen i stället kompetensutveckla sig så att fler solcellsmontörer finns tillgängliga för en växande solbransch.

Min bedömning är att 2024 är året då många nya stora solcellsparker kommer att börja byggas. Hundratals solcellsparker har finansieringen klar och väntar nu bara på tillstånd. Elproduktion har ännu inte samma status i lagen som andra typer av markanvändning. Här måste regeringen påskynda en förändring. En sådan skulle kunna ge resultat redan 2024.

Förutom det ser jag också att batteriboomen fortsätter i ännu högre takt. Här finns en stor outnyttjad potential. Batterier är elsystemets schweiziska armékniv. De kan användas inte bara till att optimera användningen av el från den egna solcellsanläggningen, utan också hjälpa Svenska kraftnät att hela tiden hålla frekvensen 50 Hz i elnätet.

"Elnätet behöver digitaliseras"

Johanna LaksoJohanna Lakso, vd Power Circle

Under 2024 ser vi på Power Circle framför oss att politiken sätter in en högre växel för att åstadkomma det som krävs för att accelerera elektrifieringen och nå klimatmålen. Det utifrån de förslag som presenteras i Klimathandlingsplanen och Energipropositionen.

Vi står inför ett kritiskt läge där samhället vill elektrifiera fort. Antalet anslutningsärenden till elnätet ökar i snabb takt och mer behöver göras för att använda befintligt elnät mer effektivt. Under 2024 kommer allt fler möjligheter till flexibilitet att utvecklas, och antalet batterier i elnätet fortsätta att öka i snabb takt. På fordonssidan kommer tekniken för, V2G, vehicle-to-grid*, fortsätta att testas och förhoppningsvis börja rullas ut med mer kommersiella erbjudanden.

För att lyckas med en snabb elektrifiering behöver elnäten digitaliseras. Detta är något som allt fler aktörer lyfter som en viktig förutsättning för att möjliggöra utrullningen av laddinfrastruktur, klimatomställning i industrin och utbyggnaden av fossilfri elproduktion.

Under 2024 kommer satsningar på att öka jämställdheten i energisektorn att vara viktigt för att öka branschens attraktivitet och säkra kompetensförsörjning framåt.

*Vid vehicle to grid används bilens elbatteri som energilager och ger energi och effekt till elnätet.

Sidan uppdaterad 9 januari 2024

Hjälpte den här sidan dig?